Min aspergers!
För er som inte visste det har jag en diagnos, aspergers. Det är en relativt vanlig diagnos. Aspergers är ingen sjukdom utan ett sätt at fungera! Aspergers går att träna bort stora delar av men inte allt, diagnosen kommer alltid finnas kvar och man får lära sig leva md den. Jag har tagit lite hjälp av Esmes inlägg (http://monokerus.se/2013/october/vad-ar-aspergers-2.html#comment) som han skrev 2013 i oktober. Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vad betyder det? Ärligt talat så vågar jag inte riktigt sätta ord på den saken, för jag fattar knappt själv. Högfungerande autism. Om ni inte vet vad autism är råder jag er att läsa på om saken, det är bra att veta. För att kunna beskriva syndromet tog jag här hjälp av Wikipedia:
- "Personen har normal eller hög intelligens samt normal språklig förmåga och specifika intressen, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga".
Förutom det här med att man har svårt med det sociala så har man ofta svårt för planering och organisering samt med motoriken, alltså hur man rör kroppen.
Hur märks AS av i det sociala samspelet?
"En person med Aspergers kan verka ohyfsad då den aldrig frågar personen den samtalar med om till exempel hur den mår, för det finns liksom inte ens på kartan att man ens kan ställa frågan. Det handlar inte om att inte vilja veta, det handlar om att man liksom inte ens kan komma på tanken att fråga".
Skriver Esme på sin blogg.
Jag själv känner igen mig när folk berättar för mig vad Aspergers är osv. Jag skäms absolut inte för min diagnos, det är en del av min vardag och den ställer till det för mig relativt ofta, men jag känner att det här är en del av mig och de ska jag inte skämas för! Har du en diagnos? Skäms du för den?
Jag tycker att man ska våga prata om sin diagnos, det är ju som sagt en del av en själv och man måste lära sig leva med den, jag har tex. fått min diagnos från min moster och vi misstänker att min morfar också hade den. Asperger är ärftligt, alltså kan du ärva de så att du också får den. Asperger är absolut inte farligt och man ärker inte på en person som har Asperger att den har det.
Några punter jag kan känna igen mig i är:
- Svårt med de sociala-jag står aldrig framför klassen och har redovisningar just för att det känns inte tryggt för mig och jag får panik. Istället har jag mina redovisningar för en mindre grupp i ett annat rum, denna gruppen består av vår lärare, Olivia Purpleweb, Liza Lionside och en till kompis. Det funkar bra för mig och jag mår bra av de. Utom att jag aldrig står framför klassen så räcer jag ALDRIG upp handen. Varför? Jag vill inte ha uppmärksamhet.
- Vill int ha uppmärksamhet - som jag skrev på punkten där uppe så vill jag inte ha någon uppmärksahet. Därför räcker jag aldrig upp handen och säger inget i klassrummet. Jag vet det låter konstigt men så är det. Men hur reagerar det som inte vet att du har Aspergers? Jag vet ju inte vad de tänker men de kommer ju fram och frågar varför jag är så tyst ibland. Då svarar jag oftast "därför" och går därifrån. Jag skäms som sagt inte för min diagnos men jag tycker det är jobbigt att prata med folk jag inte känner mig trygg med och därför väljer jag att gå därifrån.
- Vill int prata med nya människor - som jag sa däruppe vill jag inte prata med fol jag inte känner mig trygg med. Jag tycker det är jobbigt och försöker så fort som möjligt gå därifrån.
- Panik av mycket folk - jag tycker absolut inte om att åka tex. tåg och buss eller vara på skolavslutningar. Varför? Jo, för att då blir de mycket folk omkring mig och då får jag panik. Då väljer jag hellre att stå långt ifrån de andra ensam. När de gäller tåg och buss får jag anstränga mig för att intefå panik. När jag åker med skolan blir det extra svårt.
- Fobi för trånga utrymmen - i trånga utrymmen får jag panik och sitter och skriker precis som att det skulle hjälpa. Självklart hjälper det inte alls men just i den stunden känns de nästan som att det skulle hjälpa.
- Rädd för vad folk ska titta - på gympan i skolan är jag inte med. Varför? Jo, för att jag tycker inte om när folk ser när jag göra såna aktiviteter. Då står jag hellre på sidan och tittar på.
- Intligens - jag har väldigt lätt för vissa saker, tex. matte och geografi. Annat har jag svårt för som tex. Engelska. Helt ärligt är det bara två personer som har höt mig prata Engelska, de är Olivia Purpleweb och Liza Lionside.
De där var lite om MIN asperger. Om ni har några frågor om min aspergers får ni gärna ställa de i kommentarerna, var inte rädda att fråga!
URL: http://stephanielsso.blogg.se
Jag har också aspergers!